Oh holy shieet, idag flyttar jag, på riktigt, jag flyttar! Nu börjar paniken komma på riktigt! Kan inte förstå att jag faktiskt åker till England och stannar ett helt jävla år, jag kan inte fatta att jag lyckats fixa det här helt själv, varken mamma eller pappa har hjälpt till att få det här att hända (ja, iof har de betalat flygresor och väskor vilket är oerhört uppskattat, men det var i de som ordnade med familj eller nått annat sånt, först när allt var klart var de där!) och jag är egentligen galet stolt över mig själv för att jag 1) tog tag i den här drömmen att få flytta till England ett tag och faktiskt började leta familj etc 2) Inte gav upp, jag fortsatte leta familj i flera månader. 3) När jag inte fick platsen hos familjen i Paris, att jag fortsatte vara trevlig och glad, vilket förmodligen ledde till att hon rekommenderade mig till hennes syster, familjen jag ska bo hos nu. 4) Att när jag fått ok, att jag faktiskt vågar åka och ta den här chansen! För egentligen är jag ett oerhört fan av trygghet, jag är ganska lat och tenderar att välja det alternativet som är lättast!
Nej, nu har jag saker att hinna fixa med, lyckas stänga min väska tex!
Love
Michaela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar