Först förstod jag inte, någon explosion i Oslo. Brydde mig inte avsevärt, sen fick jag reda på UtØya. Sorgen började gripa tag i mig, men vi tittade på film och jag släppte det. Men nu, jag kan inte flytta mig från TV:n och Nrk som svt2 visar. Folk twittrar, men det känns inte tillräckligt. Jag känner mig förtvivlad, vill göra mer, men vad? Jag följer nrk, följer tweet feeds, retweetar, skriver själv, gör vad jag kan för att folk ska få veta mer, men vad hjälper det. Vad hjälper Obamas condolences, vad hjälper mitt twittrande, tittande och fördömande och sorg.
Maktlöshet.
Under Japan katastrofen kändes det liknande, men då kunde man donera pengar på en massa sätt, och hela världen visste och pratade om det.
Ilska
Vem gör något sådant här?! Vem attackerar, spränger, skjuter, dödar, mördar på detta sätt?! Vem avrättar ungdomar så där? Skjuter politiskt aktiva ungdomar. 10 är döda från UtØya, men det förväntas öka, sist jag såg var det 10 skadade och okänt antal saknade. Saknade som kan tänkas gömma sig fortfarande, saknade som kan vara drunknade, saknade. 17 döda totalt, hittills. För vad?
Mannen är norsk, jag erkänner, jag trodde det var en terrorist grupp i stil med Al Quida. Men han är norsk, och det spekuleras huruvida han var ensam, en ensam galning, eller om han jobbat med någon organisation. Jag kan inte förstå, inte förstå någonstans om det är en ensam galning. På något jäkligt sjukt sätt kan jag i alla fall wrap my head around en organisation, ett mål, men sjuka metoder som inte har respekt för liv. Som är galna i sig, en galen grupp är starkare än en galen individ. Jag förstår inte. Men jag hoppas vi får någon typ av förklaring snart. Personligen har jag någon egen form av teori. Jens Stoltenberg. Han skulle ha varit på UtØya och pratat imorgon. Hans kontor är utbombat... Kanske var han målet, och man tänkte ta med sig så många man kunde på vägen...
Stolthet
Norge hanterar dock det här riktigt bra, eller ja, Stoltenberg gör, mer har jag inte koll på. Hans svar är mer demokrati och öppenhet. Han och Norge gör mig stolt, Stoltenberg är ett bra namn. Flera liv gick åt, för ingenting egentligen... Ingenting kan vara värt det i alla fall, men man startar inte krig, man är bättre.
Alla mina tankar går till Oslo nu, vårat grannland, vår lilla granne som nu visar sig stor och mogen! Kärlek till er!
Love
Michaela
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar